Dolda fel i hus orsakar problem för köparen, särskilt när de uppdagas efter köp. Det är viktigt att förstå ansvar och lagar för att få rätt ersättning. Läs här.
Dolda fel i hus kan dyka upp långt efter att köpekontraktet skrivits under, ofta när vardagen återgått till det normala efter flytten. En otät duschvägg eller bristfällig väggisolering leder lätt till svåra fuktskador, sådant som ofta inte avslöjas förrän det gått en tid. När det är många köpare som budar och tempot är högt kan grundligare undersökningar förbises, något som skapar utrymme för obehagliga överraskningar. Att många fel är just dolda innebär att de ofta inte kan upptäckas ens vid en noggrann besiktning.
Enligt svensk lag är det köparen som har den så kallade undersökningsplikten, men dolda fel i hus faller utanför det ansvar som kan anses rimligt att en köpare ska ta. Det innebär att säljaren fortfarande kan hållas ansvarig om det visar sig att huset har allvarliga brister som var omöjliga att upptäcka inför köpet. Därför är det viktigt att känna till vad som gäller för att skydda sig mot svåra konsekvenser i efterhand.
Vägen fram när man hittar dolda fel i hus
När man misstänker att det finns ett dolt fel gäller det att snabbt försöka klarlägga omfattningen och orsakerna. Att dokumentera allt på ett tydligt sätt kan vara avgörande och många väljer att anlita besiktningspersoner med särskild erfarenhet av äldre hus eller speciella skadeproblem. De kan hjälpa till att avgöra om ett dolt fel föreligger och i vilken mån säljaren bär ansvar.
Vid allvarligare brister behövs ibland juridisk kompetens inom fastighetsrätt för att driva ärendet vidare. Ersättningskrav kan behöva underbyggas av både sakkunnigutlåtanden och en noggrann genomgång av avtalstext och besiktningsprotokoll. Det handlar om att skapa trygghet för köparen, samtidigt som lagstiftningens krav på rimlighet och rättvisa beaktas.